13/12
Kategori: Allmänt
När man inte längre vågar,
när man svikit alla andra,
då står man ensam kvar,
liten,
tunn,
rädd.
Besviken på sig själv,
ego,
självisk,
hopplös.
Hoppet är som bortblåst,
stormen förde hoppet med sig,
hoppet som fick mig att tro att jag någongång skulle få se ljuset.
Trycket på bröstet är nästan outhärdligt,
jag står inte ut.
Slut dina ögon,
luta dig bak,
ta ett djupt andetag och,
försvinn!
